Bära bära barn
Ja, här fortsätter vi att bära runt på lillen. Förkylningen verkar lätta lite och de hysteriska skrikattackerna minskar. Det verkar inte vara trots, inte direkt trötthet och inte heller smärta. Bara gråt liksom och livet verkar mest jobbigt. Fick låna en bok om barns olika faser. Det verkar förklara lite grann. Enligt den går barn igenom olika utvecklingsfaser med föregående stort närhetsbehov och oförklarliga gråtatacker. Tror lillen är inne i en sån fas nu. Så det är väl bara att rida ut stormen. I kväll har det faktiskt varit rätt lugnt!
Har sovit gott på natten några nätter i rad. Men inatt var en sån där natt där han sov i 2-timmarsintervaller. Jag skötte amningen, men mannen skötte det andra (bära för omsomning och ta upp och ner ur spjälsängen).
Nu när han är förkyld kan jag inte ligga och amma då lillen helst halvsitter upp.
Eftersom mannen tog mycket av bärfasen i natt samt gick upp med lillen kl. 6, när Leo tyckte det var morgon, vaknade jag hyfsat utsövd i morse och bakade scones till mannen (som somnat om och sedan steg upp 3 timmar efter mig :-). Lillen hade jag på ryggen som somnade gott där och sov någon timme.
Återigen - bärselen är det bästa!
